"Ljusföroreningar?
  Aldrig hört talas om det!"

Ljusföroreningar är ett så kallat nyord i svenskan. Du hittar därför inte ordet i några ordböcker och förmodligen inte heller i några uppslagsverk. Men ordet i sig ger onekligen vissa ledtrådar; det handlar uppenbarligen om ljus och det handlar om något som är dåligt.
      När människor hör ordet "föroreningar", tänker de förmodligen ofta på oljeutsläpp i Östersjön, försurade skogar eller utspillda kemikalier. Men föroreningar på grund av ljus..? Vad är det? Fotoner som kommit på avvägar? Solstrålar som försurar sjöar?
      Ett av Ljusstyrkans primära mål är att informera om vad ljusföroreningar är. Här finner Du den informationen! Sidan kommer att byggas ut ännu mer så småningom, bland annat med bilder, filmer och annat material som rör ljusföroreningar.

Definition av ljusföroreningar
Ljusföroreningar kan sägas vara oönskat artificiellt ljus utomhus nattetid som stör och/eller påverkar djur, natur och människor på ett negativt sätt.
      Ljusföroreningar uppstår till exempel när ljus från dåligt avskärmade lampor går ovanför horisontalplanet och reflekteras i partiklar och vattendroppar mot betraktaren. Då uppstår vad som kallas skyglow på engelska; natthimlen lyses upp. Vi har nog alla varit ute på landsbygden och sett det oranga skenet på natthimlen över tätorter och städer.
      Men ljusföroreningar kan även vara i mindre skala. Det kan vara en gatlykta som lyser rakt in i sovrummet eller ljusstarka lampor på ett företag som mitt i natten lyser upp allt i sin omgivning.

Varför ljusföroreningar är dåligt
Ljusföroreningar leder till ett eller flera av följande:

• Natthimlen lyses upp. Detta är förstås ett problem för astronomer, professionella som amatörer, men också för "vanligt folk" som vill kunna se stjärnorna och allt annat som händer på himlavalvet. Människan har sedan hennes uppkomst blickat uppåt och förundrats över himlens mirakel och storslagenhet; mycket av vår kultur är inspirerad av eller bygger på celestära objekt och händelser. "Rätten" att få se en stjärnhimmel borde tillkomma alla, stora som små.
    
• Människor kan bländas av för starka och/eller dåligt avskärmade lampor. Detta berör främst bilförare, inte minst äldre sådana. Efter hand som ögat blir äldre, blir också dess förmåga att anpassa sig efter skiftande ljusförhållanden sämre. Särskilt svårt blir det om man passerar från en väldigt välupplyst vägbana till en vägsträcka som helt saknar vägbelysning. Det handlar alltså inom om "bländning" som i "måste-hålla-för-ögonen-bländning", för då skulle det verkligen handla om dålig belysning!
    
• Djurlivet påverkas negativt. Vad händer om du har fönstret öppet en varm sommarkväll och har en lampa tänd i rummet? Förmodligen kommer ett antal insekter att flyga in och hålla sig kring lampan. Detta beror på att i princip alla levande ting dras mot ljus. Att översvämma omgivningen med ljus gör att djurens naturliga dygnsrytm störs. På vissa ställen (främst väldigt upplysta städer) luras fåglar av ljuset att tro att det är dag och sätter igång med sin fågelsång. Men det mörknar aldrig, och fåglarna kan fortsätta sjunga tills de faller ned av utmattning eller flyger runt, runt så kallade "sky beamers" (ljuspelare rakt upp i luften) tills de flyger vilse bland molnen.
        Ett annat exempel är havssköldpaddorna i Florida, som på nätterna lurades upp på land av de strandnära och skarpa lamporna. Detta gjorde att bland annat de nykläckta ungarna var i stor fara, då de sökte sig allt längre upp på land på natten och sedan blev enkla byten för rovdjur på dagen. Havssköldpaddornas fortplantning var i stor fara, varför staten Florida införde regler om hur och när man får använda ljus på natten.
    
• Människor störs av inkräktande ljus. Det finns sedan länge regler mot att spela hög musik eller på annat vis vara alltför ljudlig nattetid. Men en lampa som lyser rakt in i grannfastigheten är svårare att komma åt, trots att effekten kan vara densamma (till exempel störd sömn om det lyser in i sovrummet). Det finns även forskning som visar att cancerrisken ökar om inte kroppen får tillräckligt med mörker; för mycket ljus leder till att melatoninproduktionen minskar.
    
• Onödigt ljus kräver onödig energi. Många är nog ganska noga med att släcka om sig på kvällar och nätter, eftersom elräkningen avskräcker från alltför ihärdigt användande. Dessutom påverkas miljön negativt, om vi måste producera energi som för att ha lampor tända som egentligen inte behöver vara det.
         I Storbritannien räknade man 1990 ut att bara onödig (till exempel felriktad och tänd på fel tider) vägbelysning i landet orsakade ett slöseri på 50 miljoner pund årligen. Den brittiska elindustrin beräknar att en enda vanlig 100-watts lampa som är tänd dygnet runt i ett helt år innebär ett utsläpp av 250 kg koldioxid (den största växthusgasen) vid kraftstationerna.
        Nu har vi visserligen billig och förhållandevis miljövänlig vatten- och kärnkraft till största delen i Sverige, men samtidigt importerar vi ibland kol- och oljekraft från andra länder eftersom energiåtgången är så stor. Genom att minska på onödig belysning kan vi begränsa behovet av andra energislag. Dessutom är den bästa kilowattimmen den sparade kilowattimmen.

Hur ljusföroreningar kan begränsas
Vad är då lösningen — att släcka alla lampor nattetid?
     Svaret är ett stort och kraftfullt NEJ! Vi som arbetar mot ljusföroreningar vill inte släcka lampor som bevisligen behövs. Det vi däremot vill är att begränsa det slöseri med ljus och energi som förekommer (av de orsaker som nämns ovan). Vi är inte emot ljus — vi är emot dåligt ljus.
      För att begränsa ljusföroreningar, kan man använda sig av ett eller flera av följande förslag:

• Använd "full cut-off housings"! Med andra ord: Använd armaturer som helt skärmar av ljuskällan så att inget ljus hamnar ovanför horisontalplanet. Om det finns en glas- eller plastbotten (vanligast förekommande i gatubelysning och liknande), se till att den är plan och inte välvd, så att inte ljuset sprider sig underifrån i stället.
    
• Använd inte mer ljus än nödvändigt! Devisen "ju mer ljus desto bättre" stämmer inte. En 200-watts lampa utomhus kan fungera lika bra som en på 500 watt, och tre mindre kraftfulla lampor kan ge bättre belysning än en kraftfull. Ju mindre ljusstyrka som kan användas, desto mindre reflektioner och bländning blir det.
    
• Använd ljuset på rätt ställen! Detta låter kanske konstigt — vem vill rikta ljuset åt fel håll? Men grannen som är rädd för inbrott kanske köper en 500-watts "rottweilerlampa" för att belysa sin gård, men riktar den för långt upp, vilket gör att ljuset inte bara träffar gården utan även grannens tomt eller hus och natthimlen. Riktlinjen bör vara att inte belysa mer än det som ska belysas.
    
• Använd ljuset på rätt tider! Alla lampor behöver inte vara på dygnet runt. Parkeringar vid köpcentra (där det ändå inte står några bilar på natten) eller reklamskyltar (som ändå inte ses av så många nattetid eller som till exempel gäller affärer som inte har öppet på natten) behöver inte vara belysta/upplysta under natten, i varje fall inte under hela natten. Särskilt gäller detta flaggstångsbelysningar och liknande, som till största delen är ljus som bara åker rakt upp i luften. Använd därför inte bara fotoceller som känner av när det blir mörkt — se till att tidsbegränsa användandet när det också faktiskt är mörkt.
    
• Använd rörelsedetektorer! Om man använder lampor för att avskräcka inbrott, är dessa mycket mer effektiva som avskräckningsmetod om man samtidigt använder rörelsedetektorer. Ett ljus som plötsligt tänds är både överraskande för tjuven och påkallar mer uppmärksamhet hos förbipasserande.
    
• Till sist, speciellt för att hjälpa astronomerna, använd helst lågtrycksnatriumlampor i gatubelysningen! Detta eftersom ljuset från dessa är lättare att filtrera bort av astronomerna. Högtrycksnatriumlampor kan också användas — så länge inget ljus når ovanför horisontalplanet.

Senast uppdaterad: 2004-11-03