En vanlig fråga vi brukar få är denna: Hur fotograferar man ljusföroreningar?
Det är inte helt enkelt att svara på. Att ta bilder under dagtid är inte så svårt, eftersom kameror är gjorda för att användas då. Under kväll och natt vill kameran oftast använda blixten, vilket inte är så bra när man ska fotografera ljusföroreningar.
Därför har vi nu lagt upp den här guiden för att hjälpa till att ta bilder. (Den nås även via vår meny till vänster.)
Den är möjligen lite teknisk till sin uppbyggnad, men det är inte helt lätt att “tvinga” kameran att ta bra bilder när det är mörkt. Bäst är att försöka, försöka, försöka… Och att läsa vår guide först, förstås. 
Vår moderorganisation, The International Dark-Sky Association (IDA), har precis skaffat en ny hemsida. Den är nu lättare att navigera, vilket gör att man fortare kan hitta det man letar efter.
Deras hemsida hittar du här.
Ett uppenbart, och tråkigt, resultat av ljusföroreningar är att den vackra natthimlen försvinner. Det som tidigare var närmast en självklarhet – att kunna se Vintergatan – håller på att bli en omöjlighet. På många håll är det redan så.
Om man är astronom är detta förstås ett problem. Kvällsposten berättar om ett astronomiskt sällskap i Skåne som jagar efter Skånes få kvarvarande mörka platser. Och det finns faktiskt några kvar.
Läs mer om föreningen Aquila på deras hemsida.
Nerikes Allehanda berättade på julafton om en parkeringsplats utanför Råsshallen i Guldsmedshyttan.
Där har det i 25 år funnits en parkeringsbelysning som har varit dåligt placerad. Belysningen finns där folk sällan vistas eller ställer sina bilar, medan det saknas belysning där det faktiskt behövs.
“Jag och andra har många gånger funderat på vad det kostar att ha belysning på en parkeringsplats som inte används”, säger en person i artikeln.
Man kan verkligen undra hur mycket det överhuvudtaget kostar med felplacerade belysningar i det här landet. Vilka fler skräckexempel finns där ute?
