Ett bra sätt att informera andra om en viss sak, är att visa bilder på föremålet i fråga.
Detta gäller även ljusföroreningar. Det kan bli en del “jaha..?” och “jag förstår nog inte…” när man försöker berätta om någon störande eller dålig belysning, men om man faktiskt visar exempel på ljusföroreningar så brukar de flesta få en aha-upplevelse. “Det har jag också funderat över!”
Men det är inte alldeles enkelt att ta bilder på ljusföroreningar. I den här artikeln ska vi därför ge tips om hur man går till väga för att fotografera ljuskällor om natten.
Måste man då ha en proffskamera för att få bra bilder? Inte nödvändigtvis. Men ju enklare kamera man använder, desto krångligare kan det bli att få till en bra bild eftersom det finns färre manuella möjligheter.
I artikeln använder vi en del fotografiska uttryck. De vanligaste är bländare, slutartid och ISO-tal. Om man letar lite på nätet, kan man hitta små “skolor” för fotonybörjare – som till exempel den här eller den här.
Första tipset:
Använd stativ
På dagtid är det oftast inga problem att få skarpa bilder, eftersom det finns tillräckligt med ljus för att få korta exponeringstider. På kvällstid och på natten är det värre. Då är ett stativ ett måste. Annars riskerar man att få suddiga bilder, eftersom kameran förmodligen måste exponera under en halv sekund eller längre.
Nu låter kanske inte en halv sekund som särskilt länge, men betänk att kameran måste vara helt stilla under denna tid. Minsta förändring av kamerans läge under denna tid kommer att märkas.
De flesta kameror, både kompakta och systemkameror, har en stativgänga underst. Detta gör att man kan använda nästan vilket stativ som helst oavsett tillverkare.
Har man inget stativ tillgängligt, kan man även försöka att lägga kameran på något bra underlag. En stor sten, ett staket, bilen eller liknande. Se bara till att kameran ligger så rakt som möjligt, så inte bilderna blir alltför sneda.
Använd manuella inställningar
Det är i de flesta fall bäst att använda manuella (i vissa fall halvautomatiska) inställningar på kameran. På så vis får man bättre kontroll över bildens exponering. På systemkameror finns det oftast fler inställningsmöjligheter och därmed större kontroll, men även vissa kompaktkameror har en del manuella funktioner.
Varför är nu detta viktigt? Jo, i fullt dagsljus tar de flesta kameror bra bilder (det vill säga bra exponerade). I dåligt ljus vill kameran försöka kompensera ljusbortfallet, vilket oftast sker med hjälp av den inbyggda blixten.
Det här är viktigt: Det är i de allra, allra flesta fall uteslutet att använda blixt när man tar bilder på ljusföroreningar. Blixt använder man för att lysa upp objekt som är hyfsat nära kameran, men i det här fallet handlar det inte om personer eller föremål – det handlar om störande ljus och dess verkan. Detta syns inte bättre om man använder blixt – snarare tvärtom.
I ena fallet kan kameran luras att tro att blixten kommer att hjälpa och kortar därför ner exponeringstiden så att bilden blir nästan helt svart. I andra fallet lyser blixten upp den fuktiga luften, vilket gör att man mest får något som ser ut som upplyst dimma. I vissa få fall är blixten enbart bra genom att fungera som upplättningsblixt, men då ska man vara ganska duktig på att fotografera om detta ska bli bra. Således är vårt råd: Stäng av blixten.
Sedan kommer frågan om vilka exponeringsinställningar man ska använda. Detta är svårare att ge ett bra svar på. Olika scener och motiv kräver olika inställningar, vilket gör att det inte finns några generella riktlinjer. Men räkna med att kameran kommer att behöva en exponeringstid på från en kvarts sekund och längre.
Nedan finns en jämförelse mellan olika exponeringstider. Bilderna är tagna ut mot en innergård sent på kvällen.
I ovanstående fall är bländaren inställd på 4,0 och ISO-talet på 200, medan slutartiden har varierat mellan en halv sekund och trettio sekunder.
Använd helst en digitalkamera
Det kan bli lika bra bilder, oavsett om man använder en “analog” kamera med film eller en digital dito med minneskort. Men! Med en analog kamera ser man inte resultat förrän långt senare, vilket gör att man kan slösa många bilder innan man får till en bra bild.
Med en digitalkamera ser man resultatet omgående. Den är dessutom billigare i drift, vilket gör att man kan ta många fler bilder och testa olika vinklar och exponeringsinställningar.
Ta flera bilder
Detta är kanske onödigt att nämna, men ta många bilder (detta gäller särskilt om man fotograferar med en analog kamera). Även om en bild ser bra ut på kamerans lcd-skärm, så kan den vara suddig eller ha andra brister. Det är alltid bättre att ta en bild mer än man hade tänkt.
Ta bilder på olika tidpunkter
Ljusföroreningar märks av naturliga skäl inte lika mycket i dagsljus, men det måste inte vara helt mörkt heller när man tar bilderna. Ibland kan det ge en bättre uppfattning om omgivningarna om man tar ett foto under den så kallade “blå timmen“, då solen har gått ned men det ännu inte har hunnit bli helt mörkt.
Ta gärna ett foto på samma plats på dagtid också. Kanske en närbild på hur ljuskällorna och dess avskärmningar (eller avsaknaden av desamma) ser ut och vem och vilka som eventuellt påverkas av ljuset.
Övriga tips och råd
* Om helt manuella inställningar känns skrämmande att använda, se efter om kameran har ett läge för nattfotografering. Många digitala kompaktkameror (och även systemkameror) har nämligen ett sådant. Det kan även fungera med “fyrverkeriläge” och liknande.
* Hur stadig man än känner sig på handen, så måste man trycka försiktigt på avtryckaren så att inte kameran skakar till. Använd fjärr- eller tidutlösare om detta finns.
* Använd låga ISO-tal om möjligt. Högre ISO-tal (till exempel 800 eller 1.600) gör visserligen att slutartiden blir kortare, men samtidigt ökar mängden brus i bilden. Mest markant blir detta om man använder kameror med billiga bildsensorer.
* Ljusets spridning i luften kan vara svår att fånga på bild. Om ljusföroreningarna mest ser ut som små ljusprickar i ett kompakt mörker, kan man försöka att fotografera när det är lite disigt i luften. Ljuset syns nämligen mer när det träffar vattendropparna. Se bara till att inte det är för disigt eller dimmigt, eftersom det dels kan bli svårt att se övrigt i omgivningen på bilden och dels kan verka missvisande för andra.
* Om kameran har en “bracketing”-funktion, använd den. En del kameror kan automatiskt ta tre eller flera bilder i snabb följd med olika exponeringsinställningar. Detta kallas för “bracketing” och kan vara ett hjälpmedel för att få en bra exponering.
* Om du inte är så hemma på fotografering – kolla med släkten. Det brukar alltid finnas någon med ett brinnande fotointresse som kan hjälpa till.
Detta dokument kommer att uppdateras vid behov. Kontakta oss om det finns fler frågor eller om du har tips och lösningar som vi borde ta med!
