Vanliga frågor och svar om ljusföroreningar
På den här sidan ska vi försöka samla svaren till de flesta av de frågor som folk kan ha om ljusföroreningar, dess effekter och så vidare.
En del frågor har vi tänkt på själva och därför tagit med här, andra har vi hittat på nätet. Genom att samla så många frågor (och svar!) som möjligt här, hoppas vi de flesta frågetecken ska kunna klaras ut. Annars är du välkommen att mejla in frågan till oss.
Frågorna och svaren kommer att läggas in efterhand, utan någon särskild ordning.
“Vad är egentligen ljusföroreningar?”
Ljusföroreningar kan sägas vara oönskat artificiellt ljus utomhus nattetid som stör och/eller påverkar djur, natur och människor på ett negativt sätt.
Ljusföroreningar uppstår till exempel när ljus från dåligt avskärmade lampor går ovanför horisontalplanet och reflekteras i partiklar och vattendroppar mot betraktaren. Då uppstår vad som kallas skyglow på engelska; natthimlen lyses upp. Vi har nog alla varit ute på landsbygden och sett det oranga skenet på natthimlen över tätorter och städer.
Men ljusföroreningar kan även vara i mindre skala. Det kan vara en gatlykta som lyser rakt in i sovrummet eller ljusstarka lampor på ett företag.
“Vad är problemet? Det är väl bara en minoritet, t.ex. astronomer, som drabbas?”
Alla människor borde ha rätt att kunna se natthimlen, som har varit en del av människans kultur sedan tidernas begynnelse. Visst drabbas astronomer — proffs likväl som amatörer — när natthimlen lyses upp, men ljusföroreningar orsakar också ljusspill (som lyser in på tomter och in i hus och därmed blir ett störande moment) och i och med det också en högst onödig energiförbrukning.
“Men att ljus lyser in i hus och på tomter kan väl knappast vara ett problem — det är ju bara att köpa en rullgardin om man vill sova?”
Och om man störs av buller så är det bara att köpa ett par öronproppar? Idag är det inte många som accepterar störande ljud från omgivningen, vare sig det kommer från trafiken, grannen eller ett företag. Vi har lika stor förståelse för att ljus, liksom ljud, kan uppfattas störande och tycker därför att ljusföroreningar bör begränsas. Varför skulle det vara förbjudet att spela hög musik mitt i natten, men tillåtet att låta en 500-wattslampa lysa in i grannens sovrum, om nu resultatet (störd nattsömn) ändå blir detsamma?
“Men vi kan väl inte stänga av allt ljus om natten?”
Det är heller inte den enda, eller den främsta, lösningen! Om en ljuskälla behövs om natten, så ska den självklart vara kvar. Vi är inte emot ljus — vi är emot dåligt ljus. Med “dåligt ljus” menar vi till exempel ljuskällor som är tända på tider då de inte behövs, inte är tillräckligt avskärmade, är riktade åt fel håll och som använder en för hög styrka i förhållande till objektet. Vi vill göra natthimlen mörkare, inte gator och torg.
“Men kommer inte brottsligheten att öka om det inte är lika upplyst om natten?”
Om ljus var det enda eller det bästa sättet att bekämpa brottslighet, så borde det inte ske några brott dagtid! Men det gör det. Ljus stoppar nämligen inte automatiskt brottslighet. Det handlar om en kombination av belysning, läge, omgivningar, tidpunkt och flera andra faktorer. I vissa fall kan felaktig belysning tvärtom öka risken för brottslighet, till exempel när säkerhetsbelysning lyser rakt ut mot betraktaren i stället för åt det område som egentligen ska belysas, eller när alltför kraftig belysning skapar mörka skuggor som förövare kan gömma sig i.
Det finns till och med ett exempel på en skola i USA, som valde att släcka ned alla lampor under vissa timmar på natten. Genom denna åtgärd kunde de vaksamma grannarna och de förbipasserande lättare se om någon obehörig var inne på skolområdet; en ficklampa som plötsligt skär igenom mörkret väcker mycket mer misstänksamhet än en person som rör sig i ett upplyst område.
“Barn svälter i Afrika och människor torteras till döds i diktaturer. Varför skulle man vilja engagera sig i ljusföroreningar när det finns så mycket annat man hellre borde arbeta emot?”
Det är alldeles sant att det finns mycket på den här planeten som inte är rätt och riktigt. Men kampen mot ljusföroreningar är också i förlängningen en kamp för någonting som kommer oss alla till del: en bra miljö. Om belysningen nattetid kan göras mer effektiv och energisnål, sparas det in pengar som kan gå till bättre ändamål. Och till sist: Att man engagerar sig i en fråga, innebär inte att man är förhindrad att även engagera sig i en annan fråga. Det går bra att kämpa mot ljusföroreningar och samtidigt vara medlem och aktiv i exempelvis Amnesty.
“Hur mycket pengar kostar det att ha all denna onödiga energi som går rakt upp i luften?”
Vi känner inte till några beräkningar här i Sverige. Men i Storbritanninen gjordes 1990 en beräkning som visade att enbart dålig motorvägsbelysning stod för ett slöseri på 50 miljoner pund årligen (källa: CfDS). I USA gjorde man för några år sedan beräkningar som visade att ljusföroreningar där varje år står för runt en miljard dollar i onödiga energikostnader (källa: IDA). Elindustrin i Storbritannien uppger att en helt vanlig glödlampa på 100 watt, som är tänd alla mörkrets timmar under ett helt år, ger upphov till ett kvarts ton koldioxid vid de brittiska elkraftverken — en uppgift väl värd att lägga på minnet.
“Är ljusföroreningar olagligt?”
Nej, ännu inte här i Sverige. Möjligen skulle någon kunna hindras att använda alltför mycket ljus nattetid om någon granne klagade, med hjälp av miljöbalken eller någon lokal stadga, men det finns ingen lag som direkt nämner ljusföroreningar. Däremot finns det lagar, mer eller mindre begränsande, mot ljusföroreningar i Tjeckien, i Lombardiet (Italien), i Katalonien (Spanien) och i vissa områden i USA.
“Finns det fler som arbetar mot ljusföroreningar?”
Ljusstyrkan.se är den hittills enda svenska organisationen som enbart verkar emot ljusföroreningar. Men det finns fler, både astronomer och vanliga personer, som anser att ljusföroreningar bör begränsas.
Sedan 1988 finns en internationell förening mot ljusföroreningar, International Dark-Sky Association. På deras hemsida finns uppgifter om anti-ljusföroreningskampanjer i andra länder. (När detta skrivs håller Ljusstyrkan.se på att ansöka hos IDA om att bli den officiella svenska sektionen av IDA.) Sök annars på “light pollution” på någon sökmotor — det genererar en hel del resultat.
Har du en fråga? Skicka ett mejl!
